Kräftpremiär

Kräftskivan är en tradition som har sitt ursprung i Sverige och har sedan spridit sig till andra länder i Skandinavien och runtom i världen. Den sägs ha sitt ursprung från 1800-talet då kräfttillgången var så stor att de inte gick att sälja. Då bestämde sig bönderna för att ha en kräftfest för att slippa slänga bort dem.

Kräftskivan firas vanligtvis i augusti eller september och består av att man äter kräftor, dricker öl och snaps och sjunger snapsvisor. Till kräftorna äter man ofta bröd och ost, och ibland även räkor och lax. Det är vanligt att man bär hattar eller accessoarer med kräftmotiv, och man kan också dekorera festlokalen med kräftlyktor, flaggor och ballonger.

Kräftskivan är en festlig och trevlig tradition som för många är en höjdpunkt på sensommaren. Så på med hattarna och ta fram sånghäftena – nu är det dags att fira kräftskiva!

En kräftskiva, kräftkalas eller kräftfest, är en traditionell svensk fest i samband med kräftfiske säsongen under sensommaren och tidiga hösten

Huvudrätten utgörs av hela kräftor kokade i en lag bestående av vatten, salt, socker, eventuellt öl och framför allt rikligt med dillkronor. I stora delar av Sverige äts flodkräfta respektive signalkräfta som båda blir intensiv röda i färgen under kokning. På västkusten äts vanligtvis havskräfta. Vanligaste redskap vid kräftätandet består av en kräftkniv och en skaldjursgaffel. Det lilla hålet i kräftknivens knivblad är till för att bryta klons spets för att komma åt köttet.

Vanliga tillbehör vid kräftskivan är baguette, knäckebröd och kryddad ost samt ibland västerbottenspaj. Vanliga drycker är kryddat brännvin som snaps och öl. Till brännvinet sjungs ofta snapsvisor. Klädsel förknippad med kräftskivan ä kräfthattar och haklappar, servetter med kräftmotiv. Stearinljus  och lyktor med kräftmotiv förknippas också med kräftskivor.

JavaScript seem to be disabled in your browser.

You must have JavaScript enabled in your browser to utilize the functionality of this website.